Avdelningshajken!
Avdelningarna Idun, Spejare och Utmanarna ska själva planera och genomföra hajken till lägret. Denna hajk sträcker sig ifrån Mån 24/6 – Tors 27/6 då avdelningarna ska anlända till det gemensamma lägret på Brittmässängen i kopparbo vid lunchtid.
Planeringen av hajken sker som en vanlig hajkplanering. Avdelningarna ska själva planera vilket sett de ska ta sig dit på, vad de ska laga för mat och hur de ska laga den, vilket material som behövs etc. Denna självständiga planering underlättar för grupperna men är främst upp lagd på detta vis eftersom avdelningarna själva ska ha kontroll över den hajken de närvarar på och själva planera så pass mycket de kan hantera.
Följande saker ska planeras:
Hur förbereder ni temat hos scouterna?
Förberedningen av ett läger sker under en lång tid. Långt innan man reser iväg på lägret så byggs förväntningarna upp. För att temat av lägret inte bara ska vara någon historia som ledarna kom på under lägerveckan så vore det förståtts riktigt roligt om man kunde få en försmak av lägertemat under terminen. Kanske får scouterna träffa några vikingar eller skriva chifferbrev till dem under ett möte? Ni får själva bestämma hur pass mycket av temat som ska komma in i de vanliga mötena. Eventuellt så kan man göra något litet under varje möte, tex läsa en myt eller en vikingasaga som avslutning av varje möte eller ha någon öppningsceremoni med koppling till vikingatema. Hur ni väljer att koppla till lägertemat är helt upp till er men kom ihåg att det är en mist lika stor del av lägret som själva lägerveckan.
Lägergrupper:
Även om ni själva ska planera hajkerna så får ni såklart ta hjälp av lägergrupperna som är tillför att hjälpa. Programgruppen kommer att ta fram olika aktiviteter ni kan leka och transport kan säkert hjälpa till att transportera material ni inte vill bära till ängen.
Material:
Materialet som ska med på hajken ska planeras. Ska ni ha med tält eller vindskydd och vill ni ha med spexkläder om ni träffar på vikingar på vägen? Glöm inte att Idun, Spejare och Utmanare har sina hajker samtidigt så avdelningarna måste själva stämma av med varandra om materialet är tillgängligt eller inte och vad ni planerar att ta. Om det är material som behövs köpas in ska detta tas med materialgruppen.
Matlagning:
Vad ska ni ha för mat? Hur ska ni transportera den – vill ni ha den körd någonstans (kontakta transportgrupp)? Hur ska ni laga den och hur lång tid vill ni lägga till på att laga maten respektive annat program.
Program:
Hajken är såklart inte bara till för att ni ska transporteras dit utan ni får under vägen göra lekar, sammarbeta och vara allmänt scoutiga. Glöm inte att det är ett vikingläger och vikingtemat ska vara konstant närvarande underlägret så väl som i maten som aktiviteterna.
Genom att blanda in scoutmetoden, målspåren och temat i aktiviteterna så får ni snabbt och lätt fram ett scoutigt och varierat aktivitetsprogram. Ett tips är även att kolla på scouternas egna aktivitetshemsida: http://www.scouterna.se/aktiviteter-och-lager/aktivitetsbanken/ där det finns massor av bra tips på lekar och aktiviteter som kan anpassas.
Säkerhet:
Det finns många åtgärder som ska finnas vid en hajk bl.a de vanliga säkerhetsåtgärderna. Hälsokort kommer att tas hand om av säkerhetsgruppen men det är bra om avdelningarna ser till att det finns en kontaktperson på hajken och för hemmaplan.
Transport:
Transporten sker från hemma plan till brittmäss ängen och är utsträckt över två hela och två halva dagar beroende på hur ni lägger upp transportprogrammet. Ni kan paddla, cykla, åka ångbåt, vandra eller kombinera olika sätt att ta sig dit. Tänk på att det finns en budget att hålla men att transportvägen gärna får vara varierad och annorlunda.
Ledare och scouter:
Har ni tillräckligt många ledare nog som kan delta under hajken? Behöver ni extraledare, föräldrar eller kanske bara någon som kan vara med under en dag/ kväll eller en liten stunde för ett spex. Ta gärna hjälp om ni behöver, speciellt till spex.
Är det tillräckligt många scouter anmälda. Är det bara två från någon anmälda så kanske ni bör slå ihop er med en annan grupp? Peppa scouterna att anmäla sig så att ni får ihop ett helt avdelningslag.
Kommunikation:
Informationen av vad som ska bestäms ska löpande kommuniceras mellan lägerchefer, lägergrupper, avdelningar och resten av kårmedlemmarna. Det bästa av fallen vore om alla ansavarsområden själva tog ansvar för att kontakta rörande områden när något har bestämts eller när frågor uppstår. Lägercheferna finns alltid tillgängliga.
Denna text finns även att ladda ned på word.
Planeringen av hajken sker som en vanlig hajkplanering. Avdelningarna ska själva planera vilket sett de ska ta sig dit på, vad de ska laga för mat och hur de ska laga den, vilket material som behövs etc. Denna självständiga planering underlättar för grupperna men är främst upp lagd på detta vis eftersom avdelningarna själva ska ha kontroll över den hajken de närvarar på och själva planera så pass mycket de kan hantera.
Följande saker ska planeras:
Hur förbereder ni temat hos scouterna?
Förberedningen av ett läger sker under en lång tid. Långt innan man reser iväg på lägret så byggs förväntningarna upp. För att temat av lägret inte bara ska vara någon historia som ledarna kom på under lägerveckan så vore det förståtts riktigt roligt om man kunde få en försmak av lägertemat under terminen. Kanske får scouterna träffa några vikingar eller skriva chifferbrev till dem under ett möte? Ni får själva bestämma hur pass mycket av temat som ska komma in i de vanliga mötena. Eventuellt så kan man göra något litet under varje möte, tex läsa en myt eller en vikingasaga som avslutning av varje möte eller ha någon öppningsceremoni med koppling till vikingatema. Hur ni väljer att koppla till lägertemat är helt upp till er men kom ihåg att det är en mist lika stor del av lägret som själva lägerveckan.
Lägergrupper:
Även om ni själva ska planera hajkerna så får ni såklart ta hjälp av lägergrupperna som är tillför att hjälpa. Programgruppen kommer att ta fram olika aktiviteter ni kan leka och transport kan säkert hjälpa till att transportera material ni inte vill bära till ängen.
Material:
Materialet som ska med på hajken ska planeras. Ska ni ha med tält eller vindskydd och vill ni ha med spexkläder om ni träffar på vikingar på vägen? Glöm inte att Idun, Spejare och Utmanare har sina hajker samtidigt så avdelningarna måste själva stämma av med varandra om materialet är tillgängligt eller inte och vad ni planerar att ta. Om det är material som behövs köpas in ska detta tas med materialgruppen.
Matlagning:
Vad ska ni ha för mat? Hur ska ni transportera den – vill ni ha den körd någonstans (kontakta transportgrupp)? Hur ska ni laga den och hur lång tid vill ni lägga till på att laga maten respektive annat program.
Program:
Hajken är såklart inte bara till för att ni ska transporteras dit utan ni får under vägen göra lekar, sammarbeta och vara allmänt scoutiga. Glöm inte att det är ett vikingläger och vikingtemat ska vara konstant närvarande underlägret så väl som i maten som aktiviteterna.
Genom att blanda in scoutmetoden, målspåren och temat i aktiviteterna så får ni snabbt och lätt fram ett scoutigt och varierat aktivitetsprogram. Ett tips är även att kolla på scouternas egna aktivitetshemsida: http://www.scouterna.se/aktiviteter-och-lager/aktivitetsbanken/ där det finns massor av bra tips på lekar och aktiviteter som kan anpassas.
Säkerhet:
Det finns många åtgärder som ska finnas vid en hajk bl.a de vanliga säkerhetsåtgärderna. Hälsokort kommer att tas hand om av säkerhetsgruppen men det är bra om avdelningarna ser till att det finns en kontaktperson på hajken och för hemmaplan.
Transport:
Transporten sker från hemma plan till brittmäss ängen och är utsträckt över två hela och två halva dagar beroende på hur ni lägger upp transportprogrammet. Ni kan paddla, cykla, åka ångbåt, vandra eller kombinera olika sätt att ta sig dit. Tänk på att det finns en budget att hålla men att transportvägen gärna får vara varierad och annorlunda.
Ledare och scouter:
Har ni tillräckligt många ledare nog som kan delta under hajken? Behöver ni extraledare, föräldrar eller kanske bara någon som kan vara med under en dag/ kväll eller en liten stunde för ett spex. Ta gärna hjälp om ni behöver, speciellt till spex.
Är det tillräckligt många scouter anmälda. Är det bara två från någon anmälda så kanske ni bör slå ihop er med en annan grupp? Peppa scouterna att anmäla sig så att ni får ihop ett helt avdelningslag.
Kommunikation:
Informationen av vad som ska bestäms ska löpande kommuniceras mellan lägerchefer, lägergrupper, avdelningar och resten av kårmedlemmarna. Det bästa av fallen vore om alla ansavarsområden själva tog ansvar för att kontakta rörande områden när något har bestämts eller när frågor uppstår. Lägercheferna finns alltid tillgängliga.
Denna text finns även att ladda ned på word.
avdelningshajk_instruktion.docx | |
File Size: | 17 kb |
File Type: | docx |
Hur kopplar vi till tema och målspår?
Koppling till tema:
Temat ska finnas som en löpande tråd igenom hela lägret. Det är kanske svårt att göra på alla delar, t.ex behöver man inte klä ut sig som en viking för att köpa in material eller mat, men när materialet sätts upp och maten lagas ska det alltid finnas en koppling till temat. Allt som utfärdas under lägret ska ha en ständig koppling till temat. Det bästa att göra är att hela tiden tänka på ”vad har det för koppling till temat.”
Ska vi tex sätta upp tält så är det inte bara för att scouterna ska ha någonstans att sova utan även för att de ger oss skydd på natten så att de arga asagudarna inte kan ta oss. Går man upp mitt på natten och vandrar iväg längre än till toaletterna så kanske trollen tar en, och därför är det viktigt att inte lämna lägerområdet – även om vi inte ska skrämma upp barnen.
Ställer man sig frågan - Varför ska det genomföras? – så ska alltid temat spela en roll.
Barnen får delta i temat:
Det är inte bara barnens omgivning som ska vara i temat, de ska också få känna på temat själva – tex klä ut sig som vikingar eller få vikingnamn under en dag de leker vikingalekar med vikingarna. De är en del av lägret inte observanter. Detta gäller även under tiden fram tills lägret tex under temadag.
Lätta knep till bra tema:
Göra vardagssaker till temat. Vardagsrutiner är det vi oftast kommer över under dagen. Man behöver inte varje dag slåss mot vikingar utan det räcker oftast om man bor i ett vikingläger där man måste be till vikingarnas Gud innan varje måltid, göra en vikingadans när man borstar tänderna eller läsa en vikingsaga innan man somnar. Börja gärna läsa sagan innan lägret så att de lätt kan leva sig in i ämnet när de väl har kommit till lägret.
Koppling till målspår:
Det är inget vanligt läger scouterna erbjuds att åka till utan ett scoutläger. Vi får inte glömma bort scoutverksamhetens grundstenar. Därför använder vi oss av målspår och scoutmetoden när vi planerar. Målspåren står för det scouterna gör och vilka mål vi uppnår att komma fram till genom att göra det. Det bygger på dessa 14 punkter:
1. Ledarskap
2. Aktiv i gruppen
3. Relationer
4. Förståelse för omvärlden
5. Känsla för naturen
6. Aktiv i samhället
7. Existens
8. Egna värderingar
9. Självinstinkt och självkänsla
10. Fysiska utmaningar
11. Ta hand om sin kropp
12. Problemlösning
13. Kritiskt tänkande
14. Fantasi och kreativa uttryck
Genom att ta med många eller alla dessa målspår i planeringen av framför allt aktiviteter så kan vi garantera ett varierat schema som lever upp till scoutverksamheten.
Scoutmetoden:
Scoutmetoden ska vara svaret på frågan om hur vi genomför lägret. Det ska ske med lyssnande ledarskap dygnet runt, i patruller för sammarbete och gemenskap, frilufsliv, learning by doing, med symboler och ceremonier för att skapa gemenskap och känsla, med tanke för lokalt och globalt samhällsengagemang tex lära sig genom att hjälpa andra och att göra skillnad och såklart med scoutlag och scoutlöfte i hjärtat. Med alla dessa delar på plats så blir lägret inget annat än ett oförglömligt scoutläger.
När det gäller det vi gör på lägret så vill vi ha variation på aktiviteterna. Genom att kombinera temat med målspåren så får vi lätt fram en aktivitet som passar in och varieras under dagarna.
Temat ska finnas som en löpande tråd igenom hela lägret. Det är kanske svårt att göra på alla delar, t.ex behöver man inte klä ut sig som en viking för att köpa in material eller mat, men när materialet sätts upp och maten lagas ska det alltid finnas en koppling till temat. Allt som utfärdas under lägret ska ha en ständig koppling till temat. Det bästa att göra är att hela tiden tänka på ”vad har det för koppling till temat.”
Ska vi tex sätta upp tält så är det inte bara för att scouterna ska ha någonstans att sova utan även för att de ger oss skydd på natten så att de arga asagudarna inte kan ta oss. Går man upp mitt på natten och vandrar iväg längre än till toaletterna så kanske trollen tar en, och därför är det viktigt att inte lämna lägerområdet – även om vi inte ska skrämma upp barnen.
Ställer man sig frågan - Varför ska det genomföras? – så ska alltid temat spela en roll.
Barnen får delta i temat:
Det är inte bara barnens omgivning som ska vara i temat, de ska också få känna på temat själva – tex klä ut sig som vikingar eller få vikingnamn under en dag de leker vikingalekar med vikingarna. De är en del av lägret inte observanter. Detta gäller även under tiden fram tills lägret tex under temadag.
Lätta knep till bra tema:
Göra vardagssaker till temat. Vardagsrutiner är det vi oftast kommer över under dagen. Man behöver inte varje dag slåss mot vikingar utan det räcker oftast om man bor i ett vikingläger där man måste be till vikingarnas Gud innan varje måltid, göra en vikingadans när man borstar tänderna eller läsa en vikingsaga innan man somnar. Börja gärna läsa sagan innan lägret så att de lätt kan leva sig in i ämnet när de väl har kommit till lägret.
Koppling till målspår:
Det är inget vanligt läger scouterna erbjuds att åka till utan ett scoutläger. Vi får inte glömma bort scoutverksamhetens grundstenar. Därför använder vi oss av målspår och scoutmetoden när vi planerar. Målspåren står för det scouterna gör och vilka mål vi uppnår att komma fram till genom att göra det. Det bygger på dessa 14 punkter:
1. Ledarskap
2. Aktiv i gruppen
3. Relationer
4. Förståelse för omvärlden
5. Känsla för naturen
6. Aktiv i samhället
7. Existens
8. Egna värderingar
9. Självinstinkt och självkänsla
10. Fysiska utmaningar
11. Ta hand om sin kropp
12. Problemlösning
13. Kritiskt tänkande
14. Fantasi och kreativa uttryck
Genom att ta med många eller alla dessa målspår i planeringen av framför allt aktiviteter så kan vi garantera ett varierat schema som lever upp till scoutverksamheten.
Scoutmetoden:
Scoutmetoden ska vara svaret på frågan om hur vi genomför lägret. Det ska ske med lyssnande ledarskap dygnet runt, i patruller för sammarbete och gemenskap, frilufsliv, learning by doing, med symboler och ceremonier för att skapa gemenskap och känsla, med tanke för lokalt och globalt samhällsengagemang tex lära sig genom att hjälpa andra och att göra skillnad och såklart med scoutlag och scoutlöfte i hjärtat. Med alla dessa delar på plats så blir lägret inget annat än ett oförglömligt scoutläger.
När det gäller det vi gör på lägret så vill vi ha variation på aktiviteterna. Genom att kombinera temat med målspåren så får vi lätt fram en aktivitet som passar in och varieras under dagarna.